Rom från Venezuela

Var för någon vecka sedan och provade rom. En helt ny värld för mig då jag i stora drag mest dricker whisky, bourbon, gin eller grappa om vi nu ska prata spritdrycker.

Har en längre tid ”tjatats” om detta med rom. Helt plötsligt har rom återigen blivit hippt. Vill du hänga med på en hipp resa är det bara att fortsätta läsningen!

För att hoppa tillbaka en hel del i tiden var det Columbus som roffade åt sig sockerrörsplantor från Kanarieöarna. På sin andra resa till Amerika förde han med plantorna till ön Hispaniola i Västindien på slutet av 1400-talet. Klimatet skulle snabbt visa sig vara som gjord för odling och relativt fort blev det viktigaste inkomstkällan på flertalet öar i västindien. På öarna upptäckte man snabbt att ifall melassen blandades med vatten och stod framme i solljuset började vätskan fermenteras. Detta gjorde att man på 1650-talet destillerade restprodukterna till alkohol. Som med många andra alkoholdrycker ursäktade man sig snabbt och användningsområdet för drycken användes till att ”bota” bl.a. krämpor.

På 1800-talet var det riktigt hippt att dricka rom, där drycken spreds via handel till främst Amerika och de törstiga engelsmännen. Romen slog till och med ut ginen i England. Tyvärr för romens del kom européerna på hur man kunde utvinna socker ur sockerbetor, vilket naturligtvis resulterade i att efterfrågan minskade radikalt.

Att tillverka rom är lite av en konst kan man lugnt säga. Utan att fördjupa mig allt för mycket används i dagsläget två metoder för framställning av rom. Den vanligaste metoden är kolonndestillering. Andra metoden är att destillera i en enkelpanna, vilket i folkmun heter pot-still. Vid framställning via pot-still blir smakupplevelsen betydligt mycket kraftigare, detta pga. att alla smaker och ämnen finns kvar.

I korthet går fungerar kolonndestillering som sådant att kolonnen är uppdelad i flertalet nivåer, där  råsprit blandas med ånga som sakta stiger och kondenseras i de högre och svalare delarna av kolonnen. Varje steg är svalare än steget under, vilket gör att olika alkoholer med olika kokpunkt kondenseras på olika nivåer. I kolonn två kondenseras spritångor från första kolonnen av råspriten. Den kondenserade spriten återcirkuleras sedan tillsammans med råspriten till den ursprungliga kolonnen. Nu separeras metanol i en separat kondensator. Kolonnerna är nästan alltid byggda i koppar eller rostfritt stål. Höga kolonner separerar alkoholen bättre vilket ger renare alkohol.

En pott-still kan se ut som en gammal industrilampa med rör och ventiler. Värme tillförs till potten där alkoholen börjar koka vid ca 78 ° C. Under destillationen innehåller ångan mer alkohol än själva vätskan. När ångorna sedan kondenseras resulterar det i att vätskan får en högre koncentration av alkohol. Första svansen som det kallas får en alkohol på omkring 25-35%. Därefter destilleras allt en andra gång och alkoholen landar nu på ca 70%. Färgen är helt vit. Den färg vi förväntar oss att rom har kommer genom mognad i åldrande fat och utvecklas över lång tid.

Efter destilleringen tappas rommen på fat för att lagras. Vanligaste faten är amerikansk vitek. De generella reglerna kräver att romen ska vara lagrad minst ett år, där Venezuelas reglering helt klart är hårdast då rommen måste vara lagrad minst två år för att ens få heta rom.

Om nu Venezuela har de tuffaste reglerna gällande lagring faller det sig väl naturligt att det just är deras rom jag provat. I stora drag har romen härifrån stora smaker av vanilj och torkad frukt.

 

Diplomático_Reserva_Exclusiva_70cl-158x358

Diplomático Reserva Exclusiva, 465 kr.

Denna rom tycker jag har en självklar plats i barskåpet hos den seriöse romdrickaren! Här får du till en väldigt låg peng en fantastisk rom, som rimligen borde kosta betydligt mer då kvalitén är riktigt hög. Hittar direkt rejäla toner av torkad frukt, dadlar, kanel med ljuvlig kakaoton. Finns även toner av apelsin, vanilj och tropisk frukt. Känns även att av lite kola i slutet. Allt detta tillsammans ger en komplex och attraktiv rom.

Diplomático_Single_Vintage_70cl-158x315

Diplomático Single Vintage, 1150 kr.

Nu är det klart att vi kommer upp i pris en del. Har i ärlighetens namn svårt att värdera ifall det är värt pengarna. Glömmer man bort vad den kostar går det inte annat än att säga att de har lyckats med denna rom. Finner bra honungstoner och exotisk frukt. Frukten som jag känner är torkad i stilen. Utöver det tänker jag på arrak, nötter och vanilj. Romen har lång eftersmak med lite oljig sötma.

Diplomático_Liqueur_70cl-158x352

Diplomático Liqueur De Rhum, 365 kr.

Nu kommer vi återigen ned lite i pris. För er som gillar något extra sött är denna ett måste. Trots sin sötma känns den balanserad och elegant. Är som tidigare med bra fruktighet, rejäl dos honung, vanilj och bra kryddighet.

Diplomático_Ambassador_70cl-158x353

Diplomático Ambassador, 2150 kr.

Visst, nu pratar vi exklusiv rom. Denna rom är så pass maffig att det vore ett rån att ta mer än 2-3 cl! Du blir på något sett tillräckligt överväldigad att du nöjer dig med det. Snart pratar vi julklappar hit och dit. Köp denna till din svärfar eller far och du kommer vara älskad för evigt. Hur smakar då drömjulklappen? Jo, den har tydliga inslag av torkad frukt, vanilj, kola, kanel och nougat. Finns även rika toner av choklad, nötter, mandel och fina fattoner. Hittar även kaffe, tobak och lakrits. Smakerna är otroligt komplexa och djupa. Är utan att överdriva den bästa romen jag smakat och troligen den bästa jag någonsin kommer att avnjuta!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s